Unfaithful

Jag har suttit och funderat lite på hur jag har varit under mina "yngre" år.
Visst jag har svårt för långa förhållanden sägs det och jag kan inte hålla mig till en kille och bla bla bla...
Ändå så har jag haft typ 6st långa förhållanden...
Visserligen var jag otrogen i alla dem men ändå...
Man förändras ju eller gör man?
Och varför är man otrogen?
Ni kanske tycker att jag borde veta det eftersom att jag varit otrogen så många gånger?
Och när jag säger att jag varit otrogen så menar jag inte att jag haft sex med andra killar under ett förhållande.
Jag har fallit för andra ...
Blivit ihop med andra osv...

Det hela var mer som en lek för mig...
Men nu känner jag annorlunda...

Vill inte vara ihop med någon för att jag är rädd för hur det ska sluta...
Fast om det är den "rätta" så borde väl inget hända eller?
Man ska ju behandla andra så som man själv vill bli behandlad...
Jag får väl igen nu för allt dumt jag gjort mot de killarna?
Jag ville bara säga förlåt ännu en gång...
Antar att jag inte skapades för förhållanden :)

men men


pössz ,... // Caaamiiii
 

Kommentarer
Postat av: Roxanna

hehe tack för tipsen :) jag har redan besällt den mörka nu :)

2008-08-11 @ 23:03:58
URL: http://roxiee.blogg.se/
Postat av: Roxanna

haha ja visst är det gott! :D äälskar vaniljfudge! :D bakelser är inte heller så dumt ;P

2008-08-11 @ 23:10:57
URL: http://roxiee.blogg.se/
Postat av: Robban

Kanske ifall man har många samtidig så är man aldrig helt ensam nån gång ifall vissa av dem gör en besviken eller lämnar en. En trygghet kanske.

Man vet nog aldrig när man funnit den rätta så det är svårt att nånsin veta ifall det håller eller inte. Det finns ju "den rätta" som är så vacker å perfekt.....iallafall i ens fantasi men insidan vet man inget om. Å om den perfekta inte bryr sig om en så är den personen långt ifrån perfekt. Sen finns Den Perfekta. Den som man trivs sååå bra med och som alltid säger de rätta sakerna och som får en att evigt le. Den som kan hålla om en när åskan går å den som alltid kan trösta en och lova att alltid finnas nära en. Den personen kanske man mer kan känna inte kommer överge en. Svårt det där med den perfekta.

2008-08-15 @ 21:16:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0